Dagens dikt 8  Index

Dagens dikt 1 Dagens dikt 2 Dagens dikt 3 Dagens dikt 4 Dagens dikt 5 Dagens dikt 6 Dagens dikt 7

28 april 2008

 

Tack från djupet av hjärtat

Jag knäpper mina händer och tackar
för allt gott jag fått.
Hans löften håller.
Jag knäpper mina händer och tackar
för att han är så god emot mig.
Hans bud kan jag klara att hålla.

Jag knäpper mina händer och ber en bön,
om att alla människor skall höra hans ord.
Kom, Guds Son,
Hjälp oss att leda människor fram,
till en framtid med dig.

Jag knäpper mina händer
och vet att jag gjort rätt
Som lyfter mitt hjärta till Gud.


/Maria
 

 

27 april 2008

 

Vi två

Jag och min ensamhet
kamperar i samma lägenhet
som sagt
men när vi har bott där i två veckor
börjar grannarna tissla och tassla:
de där två grälar ju om skilsmässa
vareviga dag!

Yan Li
ur "Idag"-sju unga röster från Kina

 

26 april 2008

Saknaden efter Guds skönhet

Guds skönhet efterlämnar en stor sorg
hos den, som sett den.
Guds skönhet glömmer man aldrig,
den är något outsägligt,
som man alltid längtar att återse.
Detta är Kärlekens hemlighet:
Mitt i vardagen
visar sig plötsligt Gud,
och vi tycker, att tiden stannat.

Bo Setterlind
ur "Stryk molnet från din panna"

 

 

25 april 2008

 

Bilderna

Räck mig bilderna, de ännu oskadade.
Barnet som lär sig gå
bland ruinerna.
Gräset som blommar
med doftlösa blommor.
Trädet som fäller ut en lövrik gren,
vindspelande vägvisare
till havet.
Räck mig bilderna,
de som föder mig,
som inte ligger kvar och klibbar
utan sjunger för mig med låga röster
om allt det jag redan vet.

Ylva Eggehorn

 

24 april 2008

 

Processionssång

Gud trefaldig, statt oss bi
och låt oss ej fördärvas.
Gör vår själ från synden fri,
låt himlen av oss ärvas.
Styrke oss din kraft, att vi
det onda övervinne
och så med kristligt sinne
det sälla målet hinne.
Hjälp att dig vi älska må
och såsom oss vår nästa.
Vår tro, vårt hopp befästa.
Gud, hjälp oss till det bästa.

Anonym författare

 

23 april 2008

 

 evig väntan


varför tar det så lång tid
att nå evigheten
när det är först där
den börjar

Lennart

 

22 april 2008

 

De blomster som i marken bor

De blomster som i marken bor
kan aldrig själen glömma.
Hur skönt att djupt bland gläntors flor
se solens fingrar sömma
en vacker klädnad till den säng
som vi ger namnet sommarns äng
och som med solens gyllne tråd
hopsömmas våd för våd.

En sommarpsalm jag sjunga må
i själens vinterdagar
och låta tungsint tanke gå
och mana sommarns hagar
att träda fram till minnets stöd
i vinterns långa själanöd,
att djupt i minnet skåda Gud
i evig sommarskrud.

Harry Martinson

 

21 april 2008

 

sista lyftet

som en skadad fågel
driver jag
allt snävare
in emot mitten

där allting
en gång började

och allting
en gång slutar
*
är min egen slinga
stigande i
termikens uppvind

svävande lätt
i horisontlösa
landskap

de inre ropen
efter mening
behövs inte

det sista lyftet
väger tyngst
i min tanke

 

Lennart

 

 

20 april 2008

Du som fanns

Du som fanns före bergen och molnen,
före havet och vindarna.
Du vars begynnelse är före alla tings begynnelse
och vars glädje och sorg är äldre än stjärnorna.
Du som har vandrat evigt ung över vintergator
och genom de stora mörkren mellan dem.
Du som var ensam före ensamheten
och vars hjärta var fullt av ängslan långt före något
människohjärta -
glöm inte mig.

Men hur skulle du kunna minnas mig.
Hur skulle havet kunna minnas havssnäckan
som det brusade igenom en gång.

Pär Lagerkvist

 

 

19 april 2008

 

grenen gungar

grenen gungar
rymden är dess vagga
vinden rör så stilla
med sin hand
- grenen sover
iskristallen sjunger
någon ägnas
rymdens frid
i denna stund

harald forss

 

18 april 2008

Älska mig

Älska mig
men kom inte för nära
lämna plats åt kärleken
att skratta åt sin lycka
låt alltid en del av mitt blonda hår
vara fri

Maria Wine

 

 

17 april 2008

Avlägsna öar

Avlägsna öar lösgör sig ur havet varje skymning.
Jag har även sett väldiga skepp lämna sin farled
och sakta stiga över månens berg
medan de vinkande passagerarna ännu trängdes
vid relingen
som anade de inte alla resors förvandling.

Werner Aspenström

 

16 april 2008

 

Varje stund är så dyrbar

Dagen igår är så fjärran,
Och dagen idag, är så ljuvlig.

Det kommer nog en dag i morgon,
Som jag får låna av Gud.
Visst är jag lycklig för varje dag!

Och sparven matar sina ungar...
Gud har omsorg om mig,
liksom om alla.


Han är en Fader så underbar
och jag tackar för varje stund,
Som jag får prisa hans namn
Och använda ord i bön.


När natten tyst smyger sig på,
Då knäpper jag mina händer.
Han är kvar hos mig,
och tittar på mig då jag sover.

Jag gästar jorden en liten stund,
och sedan tar han hem mig till sig.

*Maria*
 

 

15 april 2008

 

Livets sång

Gryningen höjer sig försynt.

Dimman lägger sitt duntäcke runt våtmark
och boning.
Stillar ångest och oro.

Morgonrodnaden stiger med styrka.

Värmens helande händer lär oss förstå
att inte försvåra det enkla.
Lekens och älskandets knoppar
vaknar till liv.

Solen flödar i hela sin kunskaps klarhet.

Nytt gemensamt liv, slår ut, i sin absoluta
omfattning.
Ursprunget, frammanat i
Kärlekens ljus.

Britt Gustavsson

 

 

14 april 2008

 

anteckning

rinner inte livets flod
min väg
går min väg
förbi livets flod

 

Lennart

 

13 april 2008

 

 

Himlens förebud

Blott Jesu Kristi kärlek
kan ge vår kärlek röst,
den är oss lika nära
som hjärtat i vårt bröst.
Ack, måtte världen inse,
vad gott den har i Gud!
De troendes gemenskap
är Himlens förebud.

Bo Setterlind

 

12 april 2008

En bön

Herre hjälp mig lämna över
all min ängslan för mitt väl,
Du vet bäst när jag behöver
hjälp av Dig till kropp och själ.
Hjälp mig ödmjukt stanna till
och känna efter vad Du vill,
och hjälp min vilja bli så fri
att allt som är mitt rätta jag
kan redskap för Din vilja bli.
Ske Din vilja varje dag

Herre hjälp mig se de hinder
tingen för min själ kan bli,
när de tankens vingar binder,
Herre, hjälp mig då bli fri.
Fri att se mig ljust omkring
och ana genom tid och ting
en liten skymt av den gestalt
vars vilja vill förnya allt
från livets första andetag.
Ske Din vilja varje dag

 

Atle Burman

 

11 april 2008

 

som i en spegel

mitt liv
tecknat i grått
komplexglas

för den dolde
är jag
en fullständig
kännedom

som i en spegel
ser också jag

en skärva ibland

 

Lennart
 

 

10 april 2008

 

Att stirra

Världen slamrar förbi
vad stirrar du på?
Under dina skuggande ögonhår
upptäcker jag mig själv

En klumpig skugga
villrådig under stjärnehimlen
stjärnorna samlas undan för undan till tårar
som slinter ner från ditt hjärta

Jag kan inte fråga
själv säger du inget

Gu Cheng
ur "Idag!" Sju unga röster från Kina

 

9 april 2008

Ljuset

Ljuset är människans bundsförvant
i striden för livet.
Men mörkret är hennes tillflykt
undan livet.
Natten är andlighetens fäste
i den timliga världen.

Ragnar Eklund
ur "När det skymmer" 1979

 

 

8 april 2008

 

Berättelse

Varenda morgon
berättas det
gick Jim in i kyrkan
på väg till jobbet.
Han tog av sig mössan
gick längst fram
i den tomma kyrkan
och sa
"Jesus, det är Jim"

Det var hela hans morgonbön
hela hans gudstjänst
men den bar honom hela dagen.

När olyckan hade hänt
och Jim låg på sjukhuset
förundrade Jims glädje och tålamod
alla som arbetade där
han var ju så hemskt sönderslagen
och ensam

Men en dag förklarade Jim
hela hemligheten
"han kommer varenda morgon"
sa Jim
(och personalen tittade undrande på varann)
"han kommer varenda morgon hit till sängen
och säger" "Jim, det är Jesus"
"varenda morgon"

Och plötsligt förstod man att bland dem
fanns det några som trodde...........


Ett stycke ur boken " På Begäran" av Daniel Kviberg
 

 

7 april 2008

 

Månen

Månen, trädets eviga blomma
lyser i natt
ensam på yttersta grenen.

Bo Setterlind
ur "Kärlekens lov" 1983

 

6 april 2008

 

På väg hem

Är på väg mot ett mål
jag längtar, det hägrar, det kallar.

Jag vandrar tryggt utan tvekan
utan oro, rösad stig och karta
utan synlig kompass.

Jag har en guide i mitt hjärta.
Han för mig alltid rätt.
Han är min kompass.

Är inte rädd att gå - är inte ensam,
en varm hand håller om min,
varligt leder den mina steg.

Emilie

 

5 april 2008

 

Norrskenet

Norrskenet flammar över skummande vatten,
i möte med himmelrikets öppna port.

Aurora svävar i solvindens fläkt.
Manglar slöjor av himmelens skyar.

Tittar ner ovan molnen, över fruktbar mylla.
Solen strålar över molntäckets svalkande skugga.

Skogsfrun finkammar sitt utslagna hår,
med värmande slöja över axlarna.

Hjorten så smäcker och ugglan så vis,
njuter i kärlekens paradis.

Norrskenets flammor håller takten,
i Ordets klingande toner.

Britt Gustavsson
(ur "Slutstriden och Uppenbarelsen" 2007)

 

4 april 2008

 

Människans minne

Människans minne är ett skepp som lastas
med löst och fast, benämningar och fakta.
Allt skall ha rum, och intet får förkastas.
Men vid en given punkt
blir skeppet övertungt
och börjar därför sjunka sakta. -

Själv har jag glömt med åren
från vilken filosof
jag lånar metaforen
till denna strof.

Anders Österling
(ur Ögonblick 1978)

 

3 april 2008

 

Stillheten

stillheten
när den omfamnar mig
utan att kännas
som ett tryck

stillheten
när den vindlös
uppsöker mig

stillheten
som en vilande gud
i min egen navel

den stunden skulle utsträckas
i ordlöshet

som dimman före skapelsen

 

Lennart

 

2 april 2008

 

Spårsnö

I sin svarta ensamhet
står skogen klädd

Kakelvita lyser
de öppna fälten
i månskenet

Intill en ö av smågranar
ligger älgarna och drömmer

Bo-Göran Andersson
(ur "Ljusningar" - VFS-antologi

 

 

1 april 2008

 

Vårpuls


varje dikt är
en skälvande
stjärna

så är dess puls
idag:

jag vill inte se
dagen stelna
av köld

jag vill inte se
natten fördjupas
av mörkrets
tysta pumpar

jag vill känna
veta
vara
vårens vakna vän

väntar än med vind i håret

när magnolian
öppnar sitt vita hjärta
mot majhimlens blåa fond
är det sång i luften

och syrenens klasar
väller snart ut sin doft

jag flyr aldrig en årstid

men våren följer mig
som vore jag
på samma resa

*
nu
vill jag börja om
och på nytt lösa
livets gåta

Lennart